solus.blogg.se solus.blogg.se - Hjärnspöken

Hjärnspöken

 
Det har varit väldigt mycket att göra i skolan, vi hade ett prov igår men kunde inte göra den, så får göra den idag i skolan
jag sätter för mycket press på mig själv, satt där med världens klump i halsen och låtsades att jag gjorde provet, vill ju inte att folk ska tro att jag är dum i huvudet! vi hade slutat vid 3 så jag stod där och väntade på bussen
kände hur tårarna föll "DU ÄR ÄCKLIG DU ÄR DUM I HUVUDET INGEN VILL VA DIN VÄN TRÖGA JÄVEL DU ÄR INGETING DU KOMMER ATT DÖ ENSAM DU KLARADE INTE AV ATT GÖRA PROVET FÖR ATT DU ÄR SÅ FUCKING JÄVLA TRÖG OCH DUM I HUVUDET"  skriker det i huvudet
 
jävla stress och all press jag lägger på mig själv, för en gångs skull vill jag va stolt över mig själv och fixa skolan
men känner att jag måste ta en pause från skolan, det är ju vad som är bäst för mig? men det går inte, jag får inte skolka, failar jag så måste jag slå mig själv, jag måste straffas då
 
det blev kväll, jag kunde inte slappna av, för mycket i mitt huvud, jag sätter på lugn musik
jag börjar se saker, jag såg en svarta yoda, den börjar närma sig, jag får panik och tänder lampan, GONE

mitt fucking sjuka huvud! så man ligger där rädd och ensam i mörkret, jag hör min mamma ropa på mig
så jag reser mig upp och frågar vad hon vill, hennes blick var som att hon hade sett mig döda någon
" kom och lägg dig i min säng"
så dom 2-3 timmarna jag sov var i morsans säng
 
jävlaskit, har möte på torsdag men jag behöver snacka med någon om detta nu, jag måste kontakta min kurator och be henne snacka med läkaren om en tid
jag är väldigt säker på att jag blev sån tack vare all stress och för lite sömn
fuck! vill inte att det ska va såhär, vill inte ha detta livet
 
 

Kommentarer:

1 Ann-Ki Lindbom:

Det framgår inte hur gammal du är och du behöver inte i heller berätta det öppet här i din blogg.
Men när man har psykiska motgångar/besvär bemöts man olika om man är under 18 år och tillhör BUP, än om man är myndig och får stöd och hjälp ifrån vuxen psyk.
Har sedan en läkare satt någon diagnos, får man stöd/hjälp/mediciner som är anpassade till dess symptom. Att "bara" gå till en kurator när man mår så som du gör, anser jag personligen att det räcker inte.
Du verkar (tack och lov) ha en bra relation till din mamma och det är kanonfint.
Att må dåligt och att drivas näst intill till vansinne av ångest, gör att man håller på att tappa hoppet. Men det finns där! Den svåraste biten är att ha tålamod.

Svar: Tack fina för din kommentar, saken är att jag har flyttat till småland för ca 2 månader sen, och BUP här har inte min journal från skåne, bodde ju i småland innan men det var när jag var 9 till 12 år och vid den ålder var jag bara mobbad och deprimerad och dom har ju bara mina gamla journaler från den tiden, det är ju liksom hos min far allt blev tusen gånger värre, hoppas att när dom får min journal från skåne att då kan dom förstå och hjälpa mig bättre, just nu har jag bara en kontakt med en kurator, i skåne hade man en kontakt person och bättre kontakt med BUP och ett nummer ifall jag kände att jag måste bli inlagd i ett sånt öppenavdelning eller vad det nu heter, det är inte ofta jag ser saker, men jag kan få overklighetskänslor och tomhets känslor när det är jobbigt, det är verkligen jobbigt att man inte kan få rätt hjälp, känner lite att man vill ringa till bup och be om en akut tid och ett läkare möte ang antipsykotiska och kanske se om jag kan få något starkare än zopiklon vid behov, för inte ens zopiklon hjälper mig på kvällarna längre, man har för mycket i huvudet och jag försöker verkligen att slappna av och sätta på lugn musik men är en ganska orolig och spänd person, har inte ens sovit än.... usch vad sömn och ångest kan påverka folks mående, man blir ju galen till slut när man inte får sin sömn! tack för dina peppande kommentarer, verkligen! ett stort tack! hoppas att det är bra med dig iallafall!
Lilla Solus

2 Ann-Ki Lindbom:

Det krävs att skriva lite till...
Att beställa tid på BUP, kan ta väldigt lång tid!
Minns när min dotter mådde mycket dåligt och jag ringde, dom svarade att väntetiden var ca 3 månader.
Vill inte på något sätt skrämma upp dig!
Vill bara bjuda dig verkligheten, som dessvärre är alldeles för orättvis många gånger. Om du mår såhär dåligt är det kanske en bra idé att ta in till akuten på BUP och då ska givetvis din mamma följa med dig, både som stöd och en som även kan berätta hur hon upplever ditt mående. Sitt inte bara hemma och vänta och lid, det finns hjälp. Det kan även vara skillnad ifrån kommun till kommun. Har hört talas om olika åsikter när det gäller just BUP. Tyvärr så har jag bara tråkig erfarenheter kring BUP, när jag sökte hjälp åt min dotter. Vill inte gå in såhär i en kommentar på din blogg och skriva för mycket. Kan kanske bli något för personligt och det vill kanske inte du ha på din blogg. Jag respekterar dig och tar stor hänsyn till hur du mår. Som sagt, lilla rara du, jag vill bara försöka stötta dig. Kram

Svar: Tack fina och det är verkligen tråkigt att din dotter fick vänta ca 3 månader för en tid! själv så fick jag en akut tid första gången jag gick dit med min mamma när det gällde med mitt självskadebeteende och depression var dock 12 år, och det skrämmer mig inte :) vet hur det är med dessa vänte tider och hur svårt det kan va att få rätt hjälp, ingen tipsade mig om KBT liksom? tyvär så svarade inte min kurator igår men har tid imorgon, det tråkiga är att det tar sån tid att få kontakt med en läkare, jag har ju seroquel men jag känner att den inte hjälper och vill gärna ha en ny och något starkare än zopiklon fast vid behov för att den medecinen inte hjälper mig alls att somna just nu! tycker att det är sjukt tråkigt att man alltid ska få vänta, vill ju liksom inte få vänta 1,5 månad för en läkare tid, vet du kanske hur man kan få en akuttid med en läkare? du kan alltid skriva till min mail fina, tack så mycket för att du är så fin mot mig! massa med kramar till dig!
Lilla Solus

Kommentera här:

Sök bloggar
Få fler besökare till din blogg med Hittabloggen
solus.blogg.se solus.blogg.se