Tatuering, Sjukhus och en väldigt seg Bibi...
Jag hatar sjukhus, jag hatar verkligen sjukhus.
Det är så grått och deppigt och sjukhuset påminner mig bara om mitt självmords försök och dom tiderna man har varit inlåst med tvång.
För någon dag sen så var jag i sjukhuset, dom stoppade in en slang i näsan och skulle kolla och fick en äcklig bedövning, kanske därför jag har varit så seg dom senaste dagarna? så fick reda på att min näsa är sne inne i näsan också vilket var mindre kul för då måste dom operera näsan rakare och att ena näshålet är täckt med 50% polyp och den andra mindre... Jadu, var inte så roligt att va där... så var jag i ett rum där man fick ha en slags kontroll i händerna som man klickar på om man hör något, jag har lite problem med min hörsel därför fick jag göra det och fick reda på att det inte är något allvarligt men jag hör sämre i ena örat, blir bara så deppig av att vara i sjukhus, nej men usch nu får jag sluta tänka på sjukhus!
Idag är det måndag och vem älskar inte måndagar om man pluggar? nej nu är jag oseriös.
Börjar 09:45 istället för 08:15 (wooho, chairdance) så skönt med sov morgon men sen så har jag inte fått så mycket sömn om ni kollar på vilken tid jag skrev detta inlägget, HA! vaknade vid 4 tiden, har fortfarande problem med sömnen men den är mycket bättre än vad den var förr! Hoppas bara att man inte blir för trött när man har DBT-grupp-le-saken!
Jag har inte sagt detta till någon men min mamma är sjukskriven och har varit det i nästan en månad på grund av en skada som hände under arbetstid, tycker så synd om henne för hon har så ont och fy vilka ekonomi problem vi har haft på grund av detta, försäkringskassan har varit jätte sena med att ge oss pengar så har fått ge morsan mina CSN pengar men hon börjar jobba nästa vecka så det är bra!
Vi satt och snacka medans vi åt frukost så säger hon "Jag vill åka ner till Malmö innan jag börjar jobba"
My ass att jag åker dit! ända gångerna jag åker dit det är om det har med valpen att göra annars inte och den dagen man hälsar på valpen och ska hämta hem den så åker jag hem direkt, och tror nog att ni som har läst min blogg ett tag förstår mig, hur kan man göra sig redo mentalt att åka dit ens? det är jobbigt och minnen dyker upp hela tiden.
Jag har i flera år viljat skaffa tatueringar, i framtiden vill jag lägga pengar på laserbehandling på mina ärr om jag slutar helt vilket jag vet att jag kan klara av! ;) men saken är ju att jag svävar inte på rosa måln och tror att woohoo alla ärren kommer att försvinna 100%!, laserbehandling kommer ju inte att hjälpa alla ärren men kan göra så att dom blir platta och så att dom syns mycket mindre :)
Men jag vill iallafall laserbehandla mina ärr och morsan har sagt sen jag var 14 att hon vill att jag ska göra det och vill betala så ja, tatuera över skiten efter laserbehandlingen, jag har hellre tatueringar än ärr :P
Första tatueringen kommer att va något positivt och något som kommer att påminna mig att va positiv och att jag är starkare än vad jag tror,
Inga bilder är mina.
Vad tycker ni? har tänkt och funderat länge och nu får man ja, välja vilken tatuering studio och snacka om priset (chairdance)
Sjukhus gillar inte jag i heller (vem gör det?). När jag var barn hade jag nästan alltid ont i magen... en gång åkte jag ambulans till sjukhuset, då var jag 6 år, blev akut opererad för blindtarmen. Men det visade sig att jag var frisk, hade väl bara en fis på tvären. Men att en läkare gjorde den felbedömningen sitter i än i dag.
Laseroperation är ganska så smärtsamt har jag fått berättat för mig. Att tatuera över sina gamla självskador är ett vanligt sätt och de flesta vill inte bara dölja sina ärr, utan ge en hyllning till sig själva att dom är skadefria. Min dotter vill också tatuera sig (hon har redan tatuerat sig) över den ena armen, en stjärna för varje år hon har skadat sig själv, är hennes idé. Men som sagt, det kostar en hel del pengar.
Trist att din mamma blev skadad och att ekonomin tar sig en smäll. Men glad över att hon mår bättre och kan återgå till sitt jobb.
Jag vet så väl hur du känner inför Malmö. Att undvika ett ställe som ger impulser av obehag är inte så bra i längden. Det är bättre att besöka platser och skapa nya minnen som är positiva, då blir "det hemska" mindre hotfullt.
Kram från din bloggvän!